kommer till ett övergångsställe (cyklar på cykelvägen) ser att det kommer en bil, jag väljer att ta ut svängen lite så bilen inte behöver stanna för mig, jag hamnar då där trottoarkanten går upp lite mer. Cyklar ner, varpå vattenflaskan åker ur och landar på vägen, klickar ur högerfoten från pedalen, vänder cykeln mot flaskan, böjer mej ner, i samma stund inser jag att jag inte klickat ur vänsterfoten, svänger runt cykeln igen för att klicka ur den och pang, där ligger jag mitt på övergång stället. En bil i rondellen intill saktar in, damen i bilen tittar förundrat, jag klickar ur vänsterfoten liggandes, reser mig, tar upp vattenflaskan och cykeln och traskar vidare över vägen. Klantigt jag vet. Men nu är första vurpan gjord i alla fall.
Utöver den klantigheten gick turen bra. En mil på 30 minuter, det är väl ok för att vara första gången? Tror att jag kan fastna för det här med cykling. Susa fram i naturen och knappt ens jobbigt, (just nu).
Min nyfunne vän som jag så snällt får låna. |
Skrubbsår, olja och blåmärken. Så kan det gå. |
8km senare och energi kvar |
Just nu testas dessa. Andra tips mottages. |
23 dagar here we go!!!
/Annika