Glad Påsk

Då har jag varit sådär dålig på att uppdatera igen. Men det är mest för att dagarna bara rullar på. Förra söndagen åkte jag i alla fall till Skattmansö och unnade mej några åk. Lania var dock inte med. Det var strålande väder trots det så tröttnade(?) jag ganska så fort. I stället tog jag bilen och åkte till bror och Sofie, lite fika och mat innan jag for hem för att dansa. Det är väl det mest intressanta som hänt. Annars har jag bara jobbat och dansat.

Idag vaknade jag tidigt, liksom alla andra dagar. Nog för att man är morgonmänniska men ibland så skulle det vara skönt att kunna sova lite längre och känna att man kan ligga kvar och dra sig en lite längre stund utan att de börjar klia av tristess i benen. Men eftersom jag ändå vaknade tidigt så drog jag igång storstädning och nu har min lägenhet äntligen blivit påskpyntad. (För de få dagar jag kommer vara hemma i påsk)

Ikväll blir det onepice-mys med Lania i Stockholm. men innan dess ska jag försöka få väskan packad också.

Ett alternativ påskris/påskblomma

GLAD PÅSK

/Annika

Sporthelg

Som rubriken säger så har det verkligen varit en helg som gått i sportens tecken. På lördagen jag på hockeycup med jobbet och sponsrade.

På söndagen när det återigen bjöds på trålande sol på en klar himmel och även plusgrader, så packade jag min fotoväska och begav mig till Ekebybruk. Peters lag hade match i Uppsalacupen, Hinden - Tärnsjö. Det var längesen jag fotade fotboll men tycker jag lyckades ganska bra trots det. Fotboll är verkligen kul att fota för man får så många roliga ögonblicksbilder. Jag är känd nu i laget med att fota, så den här gången när jag kom berättade Peter att de i laget hade blivit oroliga och kammat till håret... Som de senare svettade ner och rufsade till... Nåja många bilder vart det, som alltid.

Söndag kväll bjöd även den på sport, men då för min egen del. Då snörade jag på mig dansskorna och åkte ut till Graneberg och var med som meddansare på nybörjakursen. Den var nästan tre veckor jag var där sist på grund av sjukdom, resa och kalas. Men nu var det dags igen. Och vilken skillnad de var på dansarna. Kul. På onsdag är det dags igen, men då är det min kurs.

Så summan för helgen, en riktig sporthelg. Planerna för nästa helg är redan igång. Nintendospel hos Johan på lördag kväll. På söndag då, då är det jag och Lania som spänner på oss pjäxorna och drar till Skattmansö igen. Sista öppna helgen för säsongen och Lania har nya skidor. Klart vi måste åka. Vi får se om jag testar ett hopp igen, men då ska jag landa bättre. Längtar redan till söndag.

 /Annika

Uppdatering

Här var det dåligt uppdaterat på ett tag. Men dagarna har återigen bara susat förbi. Ibland går det lite för fort. På gott och ont.

Operationen och visdomstandens hål gav med sig väldigt snabbt, tack och lov för det. Redan på lördagen bestämde jag mig för att äta riktig mat igen. Det tog visserligen lång tid, men det var riktig tuggbar mat och det var så gott. Jag har fortfarande två stygn kvar, men de kommer falla bort snart. Nu ska det bara läka så rycker jag nästa i sommar.

Förra helgen var jag i Åre, fredag kväll till måndag. Åsa och Johan hade varit där under hela den veckan så jag hann träffa dom lite också innan de åkte hem på lördagen. Resans start bjöd dock på lite väl mycket spänning. Jag tog tid på mig att få i mig middagen, soppa, efter jobbet så vi kom iväg till flyget lite väl sent än planerat. Väl på Arlanda var det kö in till parkeringen, med ca 10 minuter till sista incheckningen kände jag PANIK. Jag insåg att jag skulle missa flyget om vi väntade på den kön. Morfar svängde in i parkeringshuset istället och jag kastade ur mina saker och rusade till incheckningen. Med 5 minuter tillgodo så checkade jag in. Jag pustade ut och var en av de sista som klev på planet. Men jag kom med det, vilket var det som räknade. I Östersund hämta bästa Åsa upp mig, sen bar det äntligen av till Åre.
 Helgens väder bjöd på nästintill allt. Men mest snö och blåst, lite sol till och från på söndagen. På lördagen var det storm. Joel, Johan och Åsa susade fram på sina skidor men jag hade urusel valla så jag fick staka mig fram som jag aldrig har stakat förut och som jag aldrig vill staka igen. Herregud säger jag bara. Till och med i nerförsbacke fick jag staka?! Vid två tillfällen stod jag även stilla i slutet av VM6:an. Det var sjukt jobbigt att ta sig fram. Deras tema för veckan hade tydligen varit "det ska inte vara kul att åka skidor". Jag kände mig just då delaktig i det temat. Gick inte annat än att skratta åt eländet. Till måndagen vallade jag om och då gick det mycket bättre, varför jag inte gjorde det redan till söndagen kan man fråga sig. Under måndagen åkte jag till och med förbi människor, vilket var en härlig känsla. Äntligen fick jag bevis på att jag har fått upp farten och vågar.
 Eftersom de kom så ofantligt mycket snö under helgen så var det tung åkning i backarna, när man har dålig valla. Ett par dm med nysnö är annars kul men nu var det i början mest bara jobbigt. Det vart snabbt uppåkt och backarna vart som  puckelpistar. Då var det inget annat än att hoppa sig runt högarna och hoppas på att man stod upp hela vägen ner och att benen följde med varandra. Hård träning för benen och låren helt enkelt. Testade även på att åka i skogen, första gången var på lördagen med Åsa, men sen tog även jag och Joel oss ut i skogen på söndagen. Det var kul men tufft eftersom jag föll nästan hela tiden och fick gräva mig upp. Men nu har jag jag testat på det också. Första gången för mycket den här säsongen.

Jag och Åsa gav upp innan pojkarna och försökte ta oss ner...

..

God sikt i VM8:an?

På lördagen tänkte vi ta oss till Fjällgården på Afterski och lyssna på Piteåfolk. Men eftersom Joels tillfälliga bil inte har fyrhjulsdrift så tycker den inte om snö och uppförsbacke. Så jag och Åsa vi fick gå och gå och gå och gå....
(Efter den hårda åkningen)

Tillslut efter en lång promenad så såg vi baksidan av Fjällgården vilket gav oss lite nytt hopp och en gnutta ny energi.

På väg hem från Fjällgården så hade Johan och Åsa glömt hur man åker skidor, att man ska vara en person på ett par skidor...

Vem har sagt att det ska vara avslappnande att åka upp till fjällen? Helgen bevisade det motsatta helt klart. Allt som allt, minus vädret, så får helgen ändå ett plus i kanten. Får se om det hinns med en tripp till innan skidsäsongen är slut.


Annars har dagarna löpt på och våren närmar sig ute. I går var det födelsedagsfika ute hos mamma och Torsten, Torsten har fyllt år. God mat och fika bjöds det på. Sen slocknade jag nästan i soffan.
 Mars har verkligen kommit med solen. Nu är det bara värmen som ska till. Det luktar vår, fåglarna sjunger och man går på barmark. Pre-vår helt enkelt. Och jag känner mig som ett litet energipiller.

/Annika