Åre & Zipline

Än kan jag inte lämna Norrland för den här sommaren. Förra helgen bar det av till Åre. En tripp som inte vart vad den var tänkt från början, men som ändå vart fantastisk. Tanken var att jag, Åsa och Johan skulle hälsa på Joel, tyvärr åkte han på jobb i sista sekunden. Men snäll som han är så lånade han ut sin lägenhet till oss som hade bokat resa dit. Så vi tillbringade alltså helgen där, kändes väldigt underligt att vandra runt i hans lägenhet och by utan att han var där.
 Målet med resan var i alla fall bland annat att vi skulle åka zipline. Jag har varit nyfiken och sugen på det i evigheter. Eller ja nästan, sen Åsa gjorde det förra vintern och jag såg ett klipp på det. Självklart skulle vi åka den svarta linjen (!?) Jag kan säga såhär, jag har nog aldrig varit så rädd som jag var när jag för första gången skulle slänga mig ut i ingenting. Höjdrädslan slog till, kroppen låste sig och jag var millimeter från att ge upp. Men envis som jag ändå är så tog jag steget ut i intet. Och poff, jag flög ut. Såhär i efterhand så är jag så sjukt nöjd över mig själv och kan varmt rekommendera det om man är i Åre. Fick en adrenalinkick utan dess like. Var till och med tårögd när jag kom fram efter första åket för att det var så mycket adrenalin. Det gick bättre och bättre för varje åk. Ser redan fram emot att göra det igen. Då ska jag fullfölja de uppdrag som man får vid varje station. (Jag var inte redo att åka upp och ned som man skulle göra vid en station).

Åsa och Johan var förväntansfulla innan det bar av, jag hade mest lite ont i magen.

Station 1, här är det "bara" att ta ett steg rakt ut.

På andra sidan. Under dessa trädtoppar gjorde jag mitt första
off-pist åk någonsin i vintras

Susarbäcken, här har man alltså åkt off-pist i vintras. Ser lite annorlunda ut

Mellan trädtopparna strax över pojkens huvud, där åkte jag in och bekantade mig med
några trädstammar i vintras.

Ganska glada tjejer när vi var klara. Nästa år blir det visst cykel down hill.
Åsa du har dålig inverkan på mig, du får mig att göra en massa galna saker...

Resterande dagen spenderade vi (jag och Johan) bland annat med att leta efter några fler cachar. Sen var de mest slappt och mys i lägenheten.

På söndagen fick jag en egen dag i Åre. Åsa och Johan åkte hem på förmiddagen och mitt tåg skulle gå på eftermiddagen. Jag passade på att vandra runt lite och bara ta de lugnt och andas Åreluft, som ska vara den bästa som finns. Fick till och med träffa på solen uppe i Åre. Till detta bör talas om att alla de gånger jag varit upp så har Åre bara bjudit på dåliga väder, solen har tittat fram lite mellan molnen men inte hela dagar. Men den här söndagen då visade sig Åre från en av sina bättre sidor. Sol, varmt och fint hela dagen. Helt fantastiskt. Nu kan jag ändra mitt "Solen skiner aldrig i Åre" till "Det kan vara fint Åre".

Det går ju inte att klaga på Joels utsikt
från balkogen.

vrider man lite på huvudet är det inte
heller så dumt.

 Solen kan lysa även i Åre

/Annika